Kroksbäck möter Linné

Intervju med BERIT WIGERFELT

Barnen på bilden är från Berit Wigerfelts rapport Kroksbäck möter Linné – en utvärdering av integration mellan två skolor i Malmö. Jag vet inte om de kommer ifrån Kroksbäcksskolan i Malmö (det står inget om bilden i rapporten) men jag läser in samma sak i alla ungars ansikten: Hur gärna alla vill ha en chans. Ibland tänker jag att allt handlar om det.

Tänk om alla barn verkligen kunde få samma möjlighet till en bra skola. Det låter som politikers valfloskler först när man hör det, men tänk efter vad det betyder, Att alla barn skulle känna att de hade samma värde.

Berit Wigerfelt blev ombedd att göra en utvärdering av integrationen på Linnéskolan i Malmö efter att Kroksbäcksskolan skulle renovera och eleverna då behövde någonstans att ta vägen under tiden. Eleverna som redan gick på Linnéskolan var i stor utsträckning svenskfödda barn till svenskfödda föräldrar, medan barnen som kom ifrån Kroksbäcksskolan hade blandad etnisk tillhörighet. När det stod klart för föräldrarna till eleverna på Linnéskolan att det skulle komma barn dit med migrationsbakgrund blev det till en början högljudda protester. Föräldrarna var oroliga att skolans standard skulle sjunka och att deras egna barns resultat skulle bli sämre eftersom skolan nu skulle bli mycket stökigare.

Vad som istället hände var att de svenskfödda barnen behöll sina tidigare resultat samtidigt som barnen ifrån Kroksbäcksskolan höjde sina.

Mina: Så det går att integrera?

Berit: Ja. Självklart.

Men varför blandar man inte oftare?

Det är politiska beslut som ligger bakom att skolan ser ut som den gör. Men att segregationen är så stark i Sverige beror helt enkelt på att etniska svenskar flyttar ifrån områden där det flyttar in folk med annan etnisk tillhörighet.

Men varför blir skolresultaten så mycket sämre i de etniskt blandade områdena? Har det med svenskan att göra, att de inte lär sig språket ordentligt?

Ja, till viss del. Så är det ju med vilket språk du än ska lära dig, om du aldrig träffar någon som pratar det språket då lär du dig inte heller. Om ungdomarna träffade svenska ungdomar så skulle de ju lära sig med än gång. Det såg vi ju på Linnéskolan till exempel.

Men jag tror att man övervärderar det där med härkomst. Det är andra saker som spelar in, som är mycket viktigare. Det finns ju till exempel en hopplöshet som sprider sig. När man bor i ett område där föräldrarna inte får jobb kan man lätt få för sig att det inte är någon idé att kämpa. Man skapar en kultur där det är tufft att skita i allting. Men den här grupptillhörigheten har ju ingenting att göra med vilken etnisk bakgrund du tillhör, du hittar den i andra områden också där man bestämmer sig för att intellektuella och akademiker inte är coola.

Jag har så mycket tankar och har upptäckt så mycket genom min forskning och jobbar på allt vad jag kan men jag hinner inte skriva ner det tillräckligt fort. Det är så frustrerande.

Kan du inte berätta lite om det du insett men inte hunnit skriva ner än då?

Jo, det jag kom fram till när jag gjorde den här utredningen var att mycket av den där hopplösheten kom ifrån media. När föräldrarna till barnen i Linnéskolan fick höra att det skulle komma barn med migrationsbakgrund dit blev de genast rädda eftersom de trodde att de visste hur de här barnen var. De utgick ifrån att det nu skulle bli bråkigt och stökigt på skolan, vilket det givetvis inte blev. Men det var den bilden de hade fått ifrån media.

Så jag satte mig ner och samlade in allt material jag kunde hitta i media om skolorna i Malmö under ett helt år. 2006. Jag tittade på vilka skolor man skrev om och hur man skrev om dem och det jag fann var helt chockartat! Skolan över lag beskrevs som bråkig och med dåliga resultat men de som i synnerhet pekades ut var skolorna i de olika miljonprogrammen.

Pratade du med barnen också, hur de reagerar på den här sortens negativa nyhetsrapportering?

Ja, till exempel var det en skola som skulle läggas ner, Hermodsdalsskolan i Rosengård, med motivationen att det var för stökigt. Och då framkom det just i intervjuer med elever och föräldrar hur oroliga de var. Eleverna sa att de kände sig stämplade, uträknade. Hur ska det gå för oss nu när vi ska börja på andra skolor, när vi framställts så negativt? Undrade de.

Men, jag blir så glad när jag hör att du vill göra något för integrationen, säger Berit innan vi lägger på. För det vill jag också!

.