Svartskalledagar – Sälja Ridkläder

Sälja ridkläder

Skulle sälja Miriams ridkläder och åkte in till Sahlgrenska för att lämna dom. Det var en otroligt stressad kvinna mitt i karriären – i min ålder – som inte hann komma ut och hämta dom här hemma. Men eftersom kunden alltid har rätt åkte jag förbi henne istället och väntade utanför hennes jobb på parkeringen.

När hon kommer ut på trappan tittar hon sig om både en och två gånger och ignorerar mig trots att ingen annan syns till och jag står där med hela famnen full med hjälmar, ridskor och skyddsväst.

– Hallå, hojtar jag och ler brett. Är du… och så hennes namn.

– Men du är ju mörk! Utrister hon då.

– Framförallt är jag här för att sälja ridkläder. Säger jag.

– Ja, men du sa ju att du är ifrån Billdal. Insisterar hon. (Det står alltså helt klart. Jag har lurat henne på något sätt.)

– Det kanske inte spelar någon roll. Säger jag.

 

Men efteråt kom jag på att det visst gjorde det. Jag borde sagt något… men vad?

.

Posted in Blogg | Leave a comment

Svartskalledagar – Hämta på dagis

Hämta barn på dagis

När jag ska hämta min son på dagis börjar en av de andra föräldrarna på gården ropa med hög och uppfordrande röst över gårdsplan.

”Hallå, hallå, du där!”

Jag noterar ropandet och får en känsla av att hon kanske skriker på mig eftersom det bara är vi där. Men eftersom de andra föräldrarna inte hälsar på mig och hon tar så fruktansvärt dålig ton så ignorerar jag henne och fortsätter gå.

Då eskalerar gapandet.

”Hallå, hallåå, personalen!”

Och nu vänder jag mig om. För nu fattar jag plötsligt att det är mig hon gastar åt. Och en snabb sekund blir jag nästan glad. Lättad. Det känns skönt att den här stressade och skrikiga människan tror att jag jobbar här för det betyder att jag inte är helt paranoid och besatt av rasismen trots allt. Jag inbillar mig verkligen inte. Det är helt omöjligt för henne att ens föreställa sig att jag hämtar barn här i Billdal. Det bor nämligen inga svartskallar här.

 

Posted in Blogg | Leave a comment

VI & DOM 2

I dag ställdes massmördaren Anders Behring Breivik inför rätten vid den första öppna omhäktningsförhandlingen i Oslo tingshus.

Jag överhörde en bekant som pratade med en annan om Utøya och fick veta att det känns extra konstigt för denne att morden skedde så här nära. Att ”vi” plötsligt är måltavlor.

 

Posted in Blogg | Leave a comment

VI & DOM

Arabisk vår

Sverige jublar den 13 april 2011 när Mubarak häktas på grund av anklagelser om förskingring, korruption och brott mot mänskliga rättigheter under sin tid som president. Vi firar med dom under alla händelser från det att Tunisiens president Zine El Abidine Ben Ali avgår och flyr fram till den 20 oktober 2011 då Gadaffi tillfångatas och dör, på flykt och efterlyst av den internationella brottmålsdomstolen för brott mot mänskligheten .

Svensk höst

Den 18-19 oktober 2011 kan en Sifoundersökning som genomförts på uppdrag av SVT:s Debatt konstatera att 47 procent av svenska folket har mycket stort eller ganska stort förtroende för Carl Bildt. Carl Bildt sitter kvar som Sveriges utrikesminister trots affärsintressen i Lundin Petroleum, ett oljeföretag med verksamhet i det krigshärjade Sudan som pekas ut som delaktigt i krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

 

Posted in Blogg | Leave a comment

Blatte, Arier eller lite grå?

För några år sedan talades det mycket om kulturkrockar. Det vill säga de krockar man kan råka ut för när man beblandar sig med människor från annorlunda kulturer. En slags påminnelse om att man ska se upp i mötet med sådana individer.
Dessa krockar sker oftast när man träffar folk med ett synsätt som skiljer sig ifrån det västerländska. De uppstår därför inte i samma utsträckning med européer och amerikaner som med asiater eller afrikaner. Såvida det inte är tal om sydeuropéer eller afroamerikaner, men sådana kan man alltid urskilja genom att de har just syd- eller afro- framför sin kulturtillhörighet. Såvida de inte står rakt framför en för då ser man ju tydligt att de har färg på huden. Det är så man lättast urskiljer folk från andra kulturer.

I kulturkrockssammanhang är man väldigt fokuserad på den avvikande kulturen. Det hänger samman med de studier man gjorde av kulturerna när man upptäckte dem och studerade och sorterade dem noggrant. I den västerländska kulturen måste man nämligen vara antingen eller och därför måste allt sorteras.

Det finns bara två lägen. Himmel eller helvete. Du kan bara vara ond eller god och hela livet går ut på att vara det ena eller det andra. Du måste vara antingen vit eller svart.
Om du är vit är du Ok. Om du är svart, brun, gul, grön eller röd, då är du svart. Det är inte Ok.
Alla måste sorteras och delas in i antingen eller. Man kan med andra ord inte vara lite europé och lite afrikan. Lite brun.

Oturligt nog för en del är detta inte ett val man gör själv utan det här valet görs åt dig redan på BB eller i ankomsthallen på flygplatsen. Vilket gör det förvirrande för den som vill vara både
svart och svensk eller bara lite brun. Inget kladdande med färgerna! Hur har den röda hamnat här runt midsommarstången? Varför är en grön ute och seglar på västkusten? Vad gör den gula här ute i skidspåret?

Men här i Sverige, där man hatar att ta ställning och välja sida, finns ett kryphål. Här har man uppfunnit en tredje färg! Man pratar om den gyllene medelvägen och säger att man kan vara varken eller, lagom, neutral. Grå. Det väljer de flesta faktiskt. Då handlar det alltså inte om att vara både och, det vill säga; både svart och vit. Utan istället avsäger man sig båda. Jag är varken eller. Jag tror varken på gud eller djävulen. Jag tror på nåt jag inte kan förklara, något inom mig.

Det kräver lite tid och tålamod att förstå sig på det grå systemet. Men sedan när man fattat det och blivit så kallad integrerad kan man faktiskt välja om man vill vara antingen eller, eller om man föredrar varken eller.

Men så bor vi ju också i en demokrati.

 

Artikeln är publicerad på Mystories.se – sajten som med hjälp av dina historier behandlar diskriminering och olikhet – med humor och allvar.

Posted in Blogg | Leave a comment

När Lillan kom till jorden

Det var en åskvädersnatt i november för 10 år sedan idag.

Det här är bara några månader efter 9/11 och planen fortsatte att åka in i World Trade Center kväll efter kväll på nyheterna. Barnmorskan suckade mot TVn när hon kom in på rummet för att kolla till oss. Hade jag börja amma än… är det inte fruktansvärt, det som händer i världen? Jafar börjar genast förklara och försvara, vi är duktiga invandrare, alla är inte likadana. Alla muslimer vill inte mörda dig. Vi är precis som du, vi lovar! Jag blev irriterad och skulle just berätta för henne om vad som faktiskt händer i världen – bara inte just den delen av världen hon är så intresserad av.

Men då började Miriam gråta. Herregud, tänkte jag, hur gör man nu? Bebisen låter. Jag tog upp henne i famnen och började ovant gunga henne lite. Då slutade hon gråta och tittade på mig med sina kolsvarta ögon, alla barn föds tydligen inte alls med blå. Och jag tänkte: Skit i det, låt dom hålla på.

 

 

Posted in Blogg | Leave a comment

The World is my Home

Mitt inledningstal till The 10th International Exile Film Festival – The World is my Home ikväll handlar om att växa upp med två kulturer att förhålla sig till – som också är en central del av hela festivalens tema. Att det i många fall kan vara berikande att ha två kulturer att plocka guldkornen från men att det andra gånger istället kan innebära ett utanförskap.
Som om att man inte hör hemma någonstans.

Första gången jag hörde festivalens titel: Världen är mitt hem blev jag så provocerad av titeln att jag skrev en krönika som hette: INGENSTANS I VÄRLDEN ÄR HEM
Och eftersom ord är min hobby, så samlar jag på dom och upptäckte igår att jag hade sparat krönikan som jag skrev för 12 år sedan nu. Då skrev jag så här:

 

Var kan jag gömma mig ifrån det jag redan sett?

Varje morgon klär jag på mig mina bilder och bär dem som en slöja framför mina ögon.

När stoltheten över vem jag är blir sammanbunden med ett land jag inte ens känner. Att inte vara säker på vem jag är och var jag hör hemma. Känslan av att ingenstans i världen är hem.

Att se världen genom exilens slöja.

 

I en värld som ritar kartor, och vill dela in människor efter hudfärg, eller födelseorten i vårt pass, är det en ständig kamp, som var och en av oss som lever i utanförskap måste ta.
En kamp vi måste ta för att kunna säga: Nu är det bra. Nu är det som det ska vara. Var som helst i världen är mitt hem.

 

Posted in Blogg | Leave a comment

Sommarstängt

Jag tar sommarlov.

Jag sticker ut till sjöss, vi kanske se på någon saltstänkt holme i solnedgången vid grillen. I år har jag med mig myggmedel.
Tack för den här våren, vi ses till hösten igen!

 

.

Posted in Blogg | Leave a comment

Sova i tält

.

Posted in Blogg | Leave a comment

Kåta kvinnor

–?Jag brukar råda män att ta reda på mer om sexualitet för att lära sig hur det skiljer sig mellan kvinnor och män. En nyckel är att varva ned och att få in lek och värme. Allt handlar inte om att framkalla orgasmer. Då går det lätt över i prestation hos tjejer också.

Det skriver Malena Ivarsson idag apropå mäns ”nya osäkerhet” i DN. Förhoppningsvis har det hänt lite sen Fräcka fredag för det här är en sorglig beskrivning av kvinnan som någonting passivt som männen med lek och värme ska lära sig att locka fram lite kåthet ur.

Jag blir så trött på beskrivningen av kvinnor som passiva mottagare. Menar Malena verkligen att kvinnor, till skillnad från männen, vill ha lek och värme? Att kvinnor, till skillnad från männen, inte är intresserade av orgasmer och är helt befriade från prestationsångest i sängen?

Ärligt talat – om sanningen ska fram – jo, det handlar visst om orgasmer. I allra högsta grad. Och storleken spelar visst roll. Den spelar en väldigt stor roll för orgasmen. Om sanningen ska fram. Frågan är väl hur många kvinnor som verkligen lyckas få orgasm. För att citera min bok, Happy Times varför heter det att orgasm? Det är ju helt missvisande. Det borde ju vara ett verb, det är ju någonting man gör. För den som lyckas skaffa sig en orgasm till exempel genom att knipa, handlar det  tvärtemot vad Malena säger visst det om att nå kulmen tillsammans och få utlösning ihop, eftersom orgasmen då har en tendens att bli dubbelt så stark.

Varför skulle kvinnor inte vilja ha orgasm? Det är ju en helt befängd tanke. Kvinnor är minst lika kåta som män. Kåthet är något individuellt, precis som med allt annat. Frågan “de osäkra männen” bör ställa sig är snarare: har kvinnor lika stort utrymme att leva ut sin kåthet som män har?

.

Posted in Blogg | Leave a comment